Idag är jag bakis. Har faktiskt inte vart helt värdelös på jobbet ändå men man kan väl inte heller påstå att jag bidragit till BNP. Det är grymt väder och jag sitter på ett kvavt kontor, en lakritspuck räddade eftermiddagen. Jag är ingen lakritstorsk men den glassen är jäkla fin. Jag blir lätt sentimental när jag är bakis och idag är inget undantag: mycket kärlek idag. En kollega var inne på samma spår och tyckte att vi hade världens bästa stämning på vårt jobb.
Just nu sitter jag på jobbet och imponeras över det svenska vädrets ombytlighet. Solen är på väg säger de, men så säger väl vi svenska hela tiden. Varför motverkar vi den globala uppvärmningen då? Kan ju bara konstatera att Det borgerliga miljöpartiet inte låter som ett särskilt lockande alternativ. Etanol är ju inte så miljövänligt egentligen, det krävs en massa energi vid framställning, är inte lika effektivt och snor mark från livsmedel.
Vi får helt enkelt följa all denna politiska oro från vår trygga svenska IKEA-soffa. Eller vänta, är vi så säkra egentligen… [lägg in åskmuller och dramatisk musik här]
Vem kunde ana att efter solsken kom regn. Men det brukar ju komma solsken igen och igen. Och mer regn naturligtvis. Våra marknader lär sig saker varje dag. Ett nytt instrument ser dagen, det går överstyr, det regleras, läget stabiliseras, något nytt ser dagens ljus som kan hitta fördelar mellan alla regler, och så går det runt. Nu ojar sig ju alla över svallvågorna efter kreditkrisen i USA. Men som sagt var, det kanske ordnar sig till slut. Säga vad man vill om Buffetts och Ingves planer men det går nog vägen till slut ändå. Jag ser det som ett tillfälle att kanske fynda lite. Som nån slags mellandagsrea.
Apropå krediter så har det kommit en intressant konsumentprodukt inom området nu i dagarna. Citibank har genom sin Sverigefilial lanserat kreditkortet Citi Travel Pass. Nu kan detta låta som reklam men har precis skaffat ett sådant. Anledningen till att jag skaffa det är att jag (1) inte har några problem att ta mina utgifter genom ett kreditkort och kan sköta detta och (2) tycker det är ett nifty sätt att samla flying miles på de flesta stora flygbolagen och (3) att man får en ToR resa om man gör 10 köp inom 60 dagar.
Är det bara jag som inser att jag kanske bryr mig lite väl mycket om valet i USA? Sist då, ja inte ’04 utan ’00 då hade man ju svårt att fatta att det kunde gå som det gick. Och att det blev fyra år till. Men, men, jag hörde ett bra citat om amerikanarnas preferenser i valtider. Vi européer gnäller alltid på att jänkarna varje gång väljer den kandidat som inte vi européer skulle valt. Men de åkte ju över Atlanten en gång i tiden för att de ju inte tyckte som de andra européerna som stannade kvar. Ja några där borta tycker ju fortfarande som oss men har bara inte fått ändan ur vagnen och tagit sig tillbaka än, de kallas Kanadensare.
Som icke-amerikan är det kanske lättast att förstå demokrater. Men när det nu står mellan fru Clinton och herr Obama blir det lite svårare att särskilja. Efter lite efterforskningar är i alla fall jag glad över att Barack nu verkar ha tagit på sig ledartröjan. Både Svenskan och DN rapporterar om detta men NY Times har en ganska bra guide, om man kan säga så, över hela valet.
Det faktum att Bush & Co.hävde ur sig lögner på löpande band innan de stövlade in i Irak är ju i sig ingen nyhet. Jag tror de flesta (ja som läser detta i alla fall) befinner sig på en intelligensnivå som tillåter dem genomskåda mycket av vad som sades. Det intressanta är ju statistiken, att de räknat fram exakt hur många lögner som serverades.
När jag läste artiklarna kom jag att tänka på en intressant dokumentär jag såg på TV8 under julen. Den baserades på boken Bush’s Brain och hade samma titel. Huvudpersonen var Karl Rove, Georges gamla rådgivare och en riktigt gammal räv inom republikanerna. Han verkar, som en hel del andra inom Bushadministrationen, som en rätt så skrupelfri och läskig liten man. Hoppas att han inte har lika mycket att säga till om nu för tiden.
Appropå att halva Sverige verkar vara kräksjuka så var det ju en kunds uppkastningar som ledde till att miljöförvaltningen uppmärksammade lite slarv på Göteborgs äldsta kinakrog. Nu var det ju inte vinterkräksjukan som låg bakom kundens missnöje utan hur sjukt snuskigt det var i köket. Spana in SvDs artikel med tillhörande bildspel, och för känsliga tittar vill vi varna för starka bilder.
Vi svenskar gillar att ta oss en sup. Det är med andra ord lukrativt att ha monopol på detaljhandeln för alkohol i det här landet. Systemet säger att försäljningen av champagne ökat men tittar man närmare på siffrorna så består cirka hälften av vinförsäljningen av viner under 70 kronor. Visst kan man få ok viner för dom pengarna men man kan få en himla massa mer för en tjuga eller två mer, tro mig.
Sen har ju jänkarna kommit på att våra sinnesintryck påverkas av vad vi vet om vinet (eller vad vi får höra). Hmm, klart det gör det, varför tror ni det är knäpptyst på en professionell provning. Hjärnan försöker ju fylla i allt som fattas då vårt luktsinne inte är det bästa i djurvärlden.
Men varför bry sig om ett folk som håller Lord Calvert högst upp på försäljningslistorna av whiskey. Nej jag resonerar som alltid att det blir mer över av det goda till mig då!
I grenen fritt fall har vi några nya stjärnor på himlen. Först ut är snabb-springaren Jones som nu får ett halvår att träna på löpbandet i fängelsegymmet. Så går det när man fuskar, helt rätt tycker jag. Antingen är sport och idrott helt fritt från doping eller så kan vi ju sitta och titta på robowars med genmodifierade köttstycken som slår rekord på löpande band.
Efter Marion kommer Tito Beltran jagandes med en prestationsförhöjande sexskandal i bakfickan. Vad håller han på med egentligen? Borde inte en så kallad “världsstjärna” ha mer vett bakom pannbenet? Här tror jag inte han har riktigt rent mjöl i påsen.
Fritt fall är det även för börserna på andra sidan dammen. Kreditoron fortsätter att underminera börserna och det pratas om konjunkturnedgång. Lågkonjuktur tycker jag det råder för jämnan för svensk film. Nu har ju den dyraste av alla (eller hur?) sågats av de flesta. Att danskarna gör likaså förvånar mig inte, de kan ju göra bra filmer och utan att spendera en förmögenhet. Måste bara säga att jag fnissade till när jag läste Strages pudel, jäkla rolig helt enkelt.
Nä nu är det fritt fall i säng och in i helgen som gäller för mig.
TV-programmet ”Moment of truth” ska tydligen komma till Sverige, DN kallar det skandalprogram. Hela grejen är tydligen att man ska sitta och erkänna saker för pengar. Deltagarna tar helt enkelt ett lögndetektortest innan själva spelomgången och sedan får de en del av dessa frågor igen i själva programmet. Här är grejen då att om de är ärliga i sändning, ja baserat på resultatet av testet, så vinner de pengar. Frågorna blir naturligtvis mer och mer känsliga. Voilà!
Öppningsfrågan här i Sverige borde ju bli huruvida deltagarna delar musik och film på nätet. Satt så sent som igår och diskuterade fildelningdilemmat med min bättre hälft. Jag förstår ju komplexiteten i det hela men som vanligt var jag tvungen att spela djävulens advokat. Egentligen är jag ganska splittrad. Jag förstår ju musik- och filmbranschens oro då de ser deras inkomstkälla urholkas samtidigt som jag får intrycket av att dessa branscher är långt efter i utvecklingen. Hur ser deras kostandsstruktur ut egentligen, borde de inte försöka återuppfinna sin roll och bli inte bara effektivare utan också hitta nya sätt att tjäna pengar. För ja, alla måste tjäna pengar, det är inget fult i det. Kanske får de börja fokusera mer på upplevelser. Folk går ju fortfarande på bio och konserter för känslan. Hade jag lösningen kunde jag nog bli väldans rik men jag får nog putsa på idéerna lite till.
Kanske är det huvudbry som detta som gör alla dessa ungdomar sömnlösa. Stackars barn. Fan åter till ungarna. Att man har läxor till sent in på natten är nog bara för att dessa inte gjorts tidigare, så gjorde jag men jag gillade läget då det var mitt val att skjuta på saker och ting. Och det här med att oroa sig för ”de stora frågorna” som karriären, blaha det oroar väl alla men de får väl slappna av lite, ingen vet ju vad som väntar runt hörnet.
